Denna vecka firas Svenska veckan och vi har bjudit på gratis föreställningar med tillhörande teatersamtal; i tisdags på Vasallen, igår i Kristinestad och idag i Karleby. Ännu hinner du komma till
Jungsborg ikväll kl.18.30 - he vaar gårr-roolit å kålkkå spännand!
Resan till Kristinestad igår var väldigt fin på många vis. För det första omges jag av oerhört fina människor och duktiga kollegor - våra bilresor innehåller alltid många skratt och fina samtal - för det andra var det en riktigt lyckad föreställning och den lilla skara teatervänner som slöt upp på Brahegården i trähusstaden Kristinestad var en mycket fin och koncentrerad publik. Ibland är det nästan andäktigt hur tyst och laddat den kan bli i en salong. Alla sitter där i samma ögonblick och känner samma sak, men ändå utgående från sina egna erfarenheter, minnen, upplevelser och tolkningar. Det blir som om folk verkligen möts på nåt högre eller djupare plan, jag vet inte hur jag ska beskriva det, men det är mäktigt! Vid sådana ögonblick återfår jag en stark tro på människan som empatisk varelse, trots allt. Teatersamtalet efteråt var, enligt Amanda Sigfrids som ledde samtalet och Malin som också medverkade, väldigt givande och det uppstod många intressanta diskussioner. Synd att vi inte hinner närvara vid dessa samtal, då det ska rivas och packas i bilarna direkt efter föreställningen. Det där med att reflektera, analysera och i bästa fall lyckas ventilera, är ju något jag tänder på. För det tredje hann vi med två fina naturupplevelser både före och efter föreställningen; före föreställningen gick vi och såg naturfotografen Tommy Vikars fantastiska utställning "Själens skog" på Bottenhavets sjukhus (mer om honom hittar ni på hans hemsida
www.tommyvikars.fi ) och efter föreställningen fångade vi stunden och svängde upp till Vargberget för att beskåda den vidspända stjärnhimlen och norrskenets dans över Närpesbygden.
Sydösterbotten levererade, kunde man kanske säga. Eller? Nu går jag in på en parentes, men detta är ett uttryck och ett fenomen som jag och Sussie diskuterade och irriterade oss på häromveckan medan vi rullade ihop dansmattan. Många sport- och musikrecensenter (i synnerhet de rikssvenska, men även många finlandssvenska) har börjat använda uttrycket även om det är en ofullständig mening.
Levererade vadå? Nåja. Språket förändras, förnyas, godtas - klingar ändå härligt på älskat modersmål - och folk tycks ju ändå fatta att det är frågan om ett mer än hyfsat gott betyg. Vi får väl se då, om Kokkola leverarar. Avfärd från teaterns innergård om en dryg timme.
Annika